Update / Uppdatering /Päivitys

So, as someone might have noticed I’ve been gone for quite a while. I will not go into the details but I had my reasons. Since last I wrote I’ve been doing quite a lot; bronze casting , made sheepskins, passed my first courses and made tons of progress in many materials. I will continue to write here now and then but if you want to follow what Im doing more closely, follow me on instagram (Mutemolly). Thank you!

 

Jag har varit borta en längre tid av olika anledningar. Sedan sist har jag bl.a. gjutit brons, klarat första examensdelen med fulla poäng och lärt mig massor om olika material. Jag kommer att fortsätta skriva nu och då men om du är intresserad av vad jag gör så lönar det sig att hålla koll på mitt arbete på instagram (Mutemolly). Tack!

 

Pitkästä aikaa, moi! Viime kerrasta onkin tapahtunut kaikenlaista; taljanteosta näytöön ja eri materiaalien oppimisen lomassa en ole paljon kirjoitellut. Jatkan kyllä täällä kirjoittamista silloin tällöin mutta jos tekemäni asiat oikeasti kiinnostaa niin suosittelen seuraamaan Instagramiani (Mutemolly). Kiitos!

Fettgarvning av fårskinn

Känsliga varnas! Inlägget innehåller bilder och text som behandlar garvning av en fårfäll från slakteriet framåt.

Vi hade turen att kunna hämta skinnen från slakteriet själva och därmed fick vi se hur fåren hade det de sista minuterna i sitt liv. Jag var orolig över hur jag skulle reagera, jag har hört så mycket obehagligt från slakteriskandaler under åren. Jag blev dock positivt överraskad, slakteriet vi besökte är känt för sin bra kvalité också på skinnen och sin humana behandling av djuren. Fåren var lugna och intet ont anande av det jag såg och hörde och personalen var trevlig och hjälpsam.

Vi fick själva välja de skinn vi köpte ur deras lager, vår lärare hjälpte till med frågor och sa vilka skinn var bra och vilka vi skulle undvika. I regel gäller det att välja kvalitetsskinn redan från början; Ren och fin päls, snygg köttsida utan onödiga snitt eller märken, bra saltning och helst ingen märkningsfärg – det är så gott som omöjligt att slippa av med sörjan! Vissa märkar fåren så pälsen inte kan säljas utomlands och på så vis glädja andra men detta är idiotiskt av 3 skäl; 1. Industriell produktion har så starka medel att de lätt får bort färgen så det gör ingen skillnad för dem. 2. Hur kan det vara bättre att förstöra en del av djuret bara för att inte du vinner på  det fastän du kunde stöda det lokala slakteriet på det viset? 3. Urvalet och kvalitén sänks också på Finlänska traditionsgarvares produkter i och med de naturvänligare, mildare ämnen som används som tyvärr inte rår på märkningsfärgen. Alla vet inte om att märkningsfärgen förstör fällar för oss, inte ens firmorna som säljer färgen.

Jag köpte 2 skinn; ett korthårigt, svart som var riktigt färskt samt ett lite äldre, vitt med längre ull. Det svarta var bara blodsaltat än, så jag fick lägga det i ordentligt lagersalt senare. Det vita började jag arbetet på samma dag.

Efter att jag skakade bort det värsta saltet var det bara att börja skrapa det rent (på bilden är ett senare skede, normalt ser skinnet inte så där rent ut vid dethär laget och jag skulle aldrig i värden arbeta utan handskar med ett otvättat skinn!) från kött, fett och hinnor. Detta är ett skede som kräver noggrannhet! Man måste få bort allt äckel från det fina lädret under. När det är gjort skall skinnet tvättas. Tvättandet sker för hand och tvättvattnet måste bytas flera gånger om. Man måste akta sig så att ullen inte tovar sig. I praktiken betyder det att man ska se till att vattnets temperatur hålls jämn hela proceduren igenom och man skall undvika att gnugga. För att få rent skinnet måste man lyfta det ur baljan och låta vattnet rinna fritt från skinnet, det kan väga en hel del om man har ett riktigt lurvigt skinn och det kräver en hel del arbete förrän det blir rent.

Sedan måste pälsen torka lite. I skolan har vi en centrifug som hjälper lite på traven, men annars kan man torka pälsen genom att trycka ut vattnet vart efter, inte vrida! Att snurra in fällen i rena handdukar fungerar också bara man håller ett öga på att köttsidan inte torkar för mycket. Efter detta skrapade jag bort allt löst ludd och småskräp som fasnat på köttsidan före jag tog med mig pälsen till klassen för att torka pälsen. Pälsen bör torkas samma dag som skinnet tvättas så inte håren börjar lossna. Lättast går det med fläktar och den gamla trogna hårfönen.

Sen var det dags för fettning. Vi använder en blandning av äggula, olivolja och såpa. Blandningen hälls ut längs ryggraden på köttsidan när skinnet känns lite småfuktigt, som ett korvskinn! Sen är det bara att börja gnida in smeten! Värme och UV försnabbar processen en del, men det tar endå flera timmar och en hel del tålamod. Jag gav upp hoppet mer än en gång under den 11 timmar långa skoldagen.

När skinnet är matt och har slutat släppa ut olja när du tar paus så får det torka. Kolla skinnet regelbundet under torkandet, vartefter som det torkar ska man börja lufta skinnet. Vi torkade skinnen i ett varmt rum med flera värmefläktar och vi kollade till fällarna nu och då under dagens gång. Magsidorna brukar torka först medan nack- och ryggpartiet tar längre tid på sig. Luftandet kan göras på flera sätt; dra i skinnet med en kompis, dra för hand eller använd verktyg för att bryta upp skinnet och få in luft. Detta tar ganska långt hela dagen om man jobbar i lugn takt.

När skinnet hålls vitt efter luftningen så är det klart, nu får det mogna! Köttsidan upp i ett varmt och torrt utrymme och skinnet mognar fint. Mjukgörningen gör vi nästa vecka, mer om det senare!

Varför vill vi ha fettgarvat skinn? Industrin använder en mängd skadliga ämnen i sin produktion, vissa mer och andra mindre. Fårskinn är en klassiker tex. i barnvagnar och de flesta är inte medvetna om att fällarna kan innehålla hälsovådliga ämnen och tungmetaller, inte ens de butiker som säljer fällarna vet hur de är garvade och ibland har de en annan åsikt om hur bra garvningsmetoden är. Fällar kan säljas som prydnadsföremål för att undvika hälsofrågor som kan uppkomma då man pratar om produkter som marknadsförs åt barnfamiljer.

Så går det här!

Som ni kanske märkt så hade jag höstlov förra veckan. Innan höstlovet hade vi ännu tid att göra vår bronsgjutning, ni minns kanske vaxmodellerna och gjutformarna som innehöll hästgödsel? Vi fick alltså äntligen gjuta några och se hur det blev. Denna vecka har huvudsakligen gått åt till fettgarvning av fårskinn. Mina armar värker ännu och skinnet skall luftas lite till före jag kan lägga det på tork, men jag berättar hela den historien i ett annat inlägg.

Gjutningen skulle göras på en dag så vi fick modernisera materialen en del så vi skulle hinna hem före det blev mörkt. Detta var nog en av de kallaste och fuktigaste dagarna på hela veckan, det duggregnade hela tiden och hela klassen stod och värmde sig kring elden under dagens lopp. Vår lärare hade förberett lite så när vi kom till skolan var det bara att ta spaden i vacker hand och trampa iväg mot sandplanen.

Väl där var det bara att börja gräva. På bilden ovan ser ni vårt fina eldfält. Från vänster till höger ser ni; Läder bälgarna kikar in från bildens utkant, de ska leda syre till smältgropen. Högen med eldfasta tegel är en modern version av smältugnen som traditionellt skulle byggas av lera (behöver torkas och brännas för att hålla så bra som möjligt). Sedan kommer vår förvärmningsbrasa som värmer upp formarna sakta men säkert. Sist men inte minst har vi en hög med sand. Högen är vår gjutstation, där kan vi hålla formarna varma och upprätt under själva gjutningen.

Före man kan börja smälta brons måste vi lagra värme i smältgropen och slippa av med fukt. Under tiden flyttar vi gjutformarna närmare elden sakta men säkert, tills det är dags att låta elden brinna ner till kol. När elden i värmningsgropen hade brunnit ner till en jämn kolbädd, hällde vi på kalla kol. Där la vi sedan gjutformarna, med öppningen neråt så resten av vaxet skulle rinna ut (om det finns vax kvar i formen när man häller i smält brons så exploderar formen) Sedan täckte vi härligheten med ännu ett lager kol. Värmen får sprida sig sakta uppåt av sig själv.

Se så fint! Nu kan man börja smälta brons. Kom ihåg att hetta upp smältdegeln sakta vid elden! Nu kan man slänga bronsbitar i degeln och flytta den till det hetaste området i smältugnen. Lägg ett stort kol på degeln så den håller värmen inne och skräp ute. Nu är det bara att se till att elden får syre, dags att bemanna bälgarna!

När metallen är smält så är det bara att lägga i ordning smältstationen, det vill sägga lägga formen rätt väg upp i den varma sanden och kolla att man får den smälta materialen ihällt så smidigt som möjligt.

Låt metallen svalna lite före du slänger formen i vatten. Degeln kan du lägga och svalna vid elden så den inte spricker. När formen slutar koka i vattnet och verkar tillräckligt nerkyld så du kan röra den så är det dags att se vad det blev.

Okej, min blev inget vidare. Istället för en söt räv blev det nåt rävar lämnar efter sig, allt annat än sött!

Denna far till smältning pånytt, inget att spara på. Metallen hann svalna för mycket helt enkelt. Nå, nytt gjutningsförsök nästa vecka, om än med lite andra tekniker.

Som jag redan berättat så har vi varit upptagna med pälsar denna vecka, mer om det kommer i ett annat inlägg.

Annat nytt; Vi hade ett seminarie och en workshop om bronsspiraler och rekonstruering av historiska dräkter, huvudsakligen kring järnålder. Lägger upp mer information när vi får lite länkar till workshopdragarens videor.

Skolan har öppna dörrar och julmarknad i Mynämäki den 3.11, det är bara att titta in. Förutom oss kommer också metallsidan och textil att delta med program, arbetsuppvisningar och försäljning av produkter. Detta är antagligen sista gången skolan håller ett sådanthär jippo i och med att utbildningarna flyttas och splittras till olika ställen under det kommande året.

Återkommer med pälsnytt!

Kuvia / Bilder / Pictures 2

Olen ehkä kertonut että meillä on myös valokuvauskurssi? Ajatus on että pystyisimme kuvaamaan omia tuotteitamme ja esitellä niitä muillekkin. Hyvä kuva voi tuoda näkyvyyttä ja kiinnostusta tuotetta kohtaan, huonot kuvat liitetään yleensä huonoihin tuotteisiin. Opettajallamme on tapana sanoa että kuva saa, ja välillä on paraskin olla tuotetta parempi. Hän sanoo myös että ollaan omasta naamasta vastuussa esim. luokkakuvissa, turha syyttää huonoa kuvaa! Tänne laitan vähän kurssin alla otettuja kuvia.

Jag har kanske berättat om skolans fotokurser? Vi får prova skolans systemkameror och vid behov låna hem dem för att kunna öva fotografering. Tanken bakom kursen är att vi skall klara oss och förstå grunderna bakom fotografering så att vi kan ta bra bilder på våra produkter i framtiden, temat för utbildningen är ju företagande. Det är viktigt att bilden är av bra kvalite, den bör vara minst lika bra som produkten! Om produkten är av låg kvalite kan man inte skylla på bilden, det samma gäller också ansikten brukar vår lärare skämtsamt säga. Här kan ni se lite bilder jag tagit under kursens gång.

I might have told you we have a course in photography in school, if not then now you know! This education strives to give us the skills to start our own business so naturally we need to know how to take good pictures of our work! Our teacher often points out that the picture should be as good as the product, or in some cases better. What is the point to take bad pictures of great products? He also said we are responsible for our faces when he took our class picture, no use complaining about a bad face in a good picture is it? Here is some of the pictures I´ve taken during the course.

This slideshow requires JavaScript.

 

 

Framsteg!

Du minns kanske denna? Det var ett tag sedan och jag kan glatt meddela att jag har kommit ganska mycket längre på mina träarbeten! Nu har muggen varit högst på listan i och med att virket måste hållas fuktigt för att det skall fungera. Jag har alltså borrat hål genom mitt muggämne, mejslat bort material så långt jag vågat och täljt innerytan jämnare. Bottnet i torrt trä är nästan klart. Tanken är att jag skall utnyttja krympningen som sker då muggämnet torkar, för att kila fast en redan torr bottenbit på sin plats i en grundränna som går runt hela innerkanten i bottnet. Om jag gjort allt rätt så kommer muggen att torka i lugn och ro, bottnet kommer att sitta stadigt och helheten blir vattentät. Om jag misslyckats, ja då kan bottnet läcka eller falla ut helt eller för att riktigt måla fan på väggen så kan hela muggen spricka.

Så tummarna upp och korsa fingrar och tår!

Så vidare till andra nyheter:

Tygen har kommit som jag kanske sagt redan. Jag konde inte hålla mig så jag nålade upp ylletygen på en docka för att få en ungefärlig helhetsbild. Det kommer att bli så svårt att bestämma mig för hur jag ska dekorera allt! Jag har tjuvstartat lite och gjort mig en huva av samma material som kappan. Linnetyget jag beställt har däremot varit med om ett och annat som inkluderar behandlat trä som färgar av sig.

Idag har vi dessutom lekt lite med eld (igen) och urholkat lite träbitar med glödande kol. Jag jobbar på en tallrik, men den sprack lite så jag ska se hur jag fortsätter. Men nu är det dags att släpa sig i säng så man orkar med en hel dag av textil imorgon!

Nålbok med fiskskinn

Gårdagens tema var nålbok. Iden var att sy en ficka av ett långt, vikt tygstycke. I fickan lägger man tjockt läder eller paff så nålarna inte sticks igenom tyget. Fickan sys fast varefter man gör en flik och väljer ett sätt som håller fast helheten. Nå, jag fick för mig att fiskskinn skulle passa perfekt till detta och så fick det bli.

Kort och gott blev jag ganska nöjd med resultatet, visst hade jag problem med det tjocka fiskskinnet och knappen i horn, men det var en lärorik uppgift i läckra färger!

Tyget i sista bilderna kom på posten idag, de är ylletyg till min järnåldersdräkt! Det naturvita blir underklänning och det gröna blir peplosklänningen till. Planen är att påbörja det arbetet imorgon men vi får se!

Så kokar du kohorn – Känsliga varnas

Först måste du få tag på horn. Det går lättast genom närmaste slakteri, men jag rekommenderar att om möjligt kolla upp hur djuren behandlas.

Hornen skall koka i några timmar, så lägg hornen i en gryta och kom ihåg att hornen skall täckas av vattnet så att innanmätet lossnar lättare.

Koka tills du kan ta ut innanmätet genom att slå hornet mot en stubbe eller genom att banka på hornet med en vedklabb eller gummihammare. Akta dig för skvätt, kokade horn doftar inte som en sommaräng. Kag rekommenderar också att använda tjocka, vattentäta, grova skyddshandskar till jobbet.

Banka loss innanmätet, låt resfen av hornen bada vidare så de hålls varma – då är de lättare att bearbeta också senare.

Sen är det dags att ta kniven i vacker hand och tälja bort lite överlopps äckel. Var försiktig, hornen bör vara varma! Efter detta kan du tvätta hornen grundligt i såpvatten. Med grundligt menar jag skurborstar och flaskborstar och rejäla tag.

Sen läggs de på tork i väntan på att bli nåt. Här är min hornhög:

Inte illa, tycker jag.

Forntida mode

Nu handlar allt om kläder! Vi har äntligen fått uppgiften vi väntat på och fruktat; Vi ska göra en forntida dräkt. Jag har tagit inspiration från gravfynd från Eura, Bjärnå och Tuukkala. Jag kommer att göra en klänning som skulle passa en dam som lever i järnålderns Finland. Materialet kommer att vara ylle, i färgerna naturvitt och mossgrönt. Jag kommer också att göra en underklänning i linne vid något tillfälle, det är alltid bra att ha fler lager.

Än så länge har jag bara mina ideer att visa, men jag har tänkt dekorera helheten med bronsspiraler och brickband. Jag tar fler bilder såfort jag har nåt att ta bilder på.

Pictures / Bilder / Kuvia

So, here´s the most interesting pictures from Kurala. After working on the spoon I got crazy and decided it would be just great to do a bowl, so i did.

Här är de intressantaste bilderna från Kurala. Jag bestämde mig för att göra ett fat/skål med samma teknik som skeden. Jag rekommenderar starkt att man kollar vindriktningen före man börjar!

Täältä niitä kuvia sitten löytyikin. Tein sitten kulhon samalla tekniikalla kuin lusikan eli hiilillä kovertaen. hauskaa vaikka silmät oli koko ajan täynnä savua!